Jaha! Då var det intervju igen då.....

I dag är det en till sådan här intervju. Känns ju förjäkla drygt mest eftersom jag är rejält uppgiven. Töntigt att jag inte har någon jävlar anammakänsla i mig. Men vad göra. Så är det nu, jag suger på det mesta och detta har resulterat i att inte speciellt många är villiga att anställa mig.
Så i dag skall jag slösa en massa hundra på att resa. En massa hundra som jag istället skulle vilja lägga på mat till barnen.

I all denna uppgivenhet så finns det dock ett hopp om arbete så därför vore det fint om alla som läser detta inom några timmar tar sina tummar och håller om dom så hårt ni bara kan.

Det kan hjälpa!

Bank bank bank!

Det knackar på himla mycket nu för tiden.
Det är väldigt många stora otrevliga typer som knackar på. Sådana där som drar en mörk slöja över det annars så skinande hemmet.
Typer från förr som dyker upp. Dom berättar sanningar, helvetiska sanningar och det man tidigare inte förstått har nu blivit något man förstår. Det där med att förstå, det gör ont.
Gamla böcker dammas av, just de böcker som man valt att gömma längst bak i bokhyllan och fulare är dom. Mycket fulare än vad man minns dom. Det är läskigt att läsa igenom dom igen.

Ni vet, sådana där rysare som man ser på film. Dom är ingenting om man jämför med verkligheten. Den är fan så mycket läskigare och den kan man inte heller stänga av om man vill det. Inte heller kan man välja att sätta händerna för ögonen om det nu blir för läskigt.
Det är bara till att ta tjuren vid hornen och rida ut stormen. Förhoppningsvis är man så pass skräckinjagande att de fula läskiga typerna som knackar på lämnar en rätt snart.
Jag tänker då inte bjuda på kaffe och sju sorters kakor iaf. Det är då ett som är säkert.

/Chrillan