Två av mina barn är hos sin pappa några mil norröver. Jag måste säga att fan vad jag saknar dom. Så här mycket tror jag aldrig jag har saknat dom förr. Visst har dom vart borta mer än två dagar förut och visst kan jag erkänna att man njuter av "föräldraansvarsuppehållet". Skulle jag säga något annat så skulle jag ljuga och det vill jag ju inte göra.
Men den här gången så började jag sakna dom redan när jag lämnade dom till sin pappa. Mina fina små gryn som får mig att slita mitt gråa hår, som får mitt hjärta att rusa flera varv av både glädje och vansinne. Likväl älskar jag deras gulliga rosenröda nunor som kommer in efter flera timmars utevistelse med lek i snön.
Dom är helt enkelt fantastiska och hade jag haft dom här i detta nu så hade jag lagt mig ner med dom. En på varje sida om mig själv. Jag hade kramat om dom och talat om för dom hur mycket jag älskade dom och hur bäst dom var.
Så jag sänder en tanke till mina tappra små rackare.
Jag älskar er goseglin!
/Mamma
men det är ju rätt så förståeligt när du har världens sötaste kids :) vi måste ses snart kram kram
SvaraRadera