Det är min kropp som sänder ut dessa varningsmeddelanden. Jag har tolkat det till -För Gud skull, kliv inte upp, stanna kvar i sängen för resten av ditt liv.
Eller så säger den, -KÖP NYA MADRASSER!!!!! Så kan det också vara förstås.
Barnen säger då inte att jag skall ligga kvar i sängen. Jag undrar hur mycket disco man kan lyckas med att ha om morgnarna när ens semesterlediga mamma absolut inte vill kliva upp.
Här på morgonen har några av våra barn hunnit med att att ha både discodans med tre vägreflexpinnar och det till någon folkmusik med konstant rytm av det mer galopperande slaget.
Samt hunnit slagits om pengar som visar sig vara på vift.
Lilla strumpan har upptäckt Pippi och allt som hör där till. Hon kommer inhoppandes i sovrummet och låter sedan golvhoppandet gå över till sänghoppande. Samtidigt som hon gör det sjunger hon "Tjolahotjolahoppsanseij". Mammakroppen vibrerar lätt och kliver sedan motvilligt upp.
Tänk om de ändå bara kunde få för sig att sova. En sovmorgon a´la 90-talet, det skulle vara något det.
// Christelle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar