Allt om oftast låter jag som en riktig karl när jag är sjuk. När jag är sjuk är jag så rejält sjuk att tvivel uppstår om fortsatt existens kommer att fortskrida. Det är sällan jag är sjuk men nu har jag en sådan upplevelse och det innebär att jag är soffliggandes. Med tre ungar hemma och i den skocken en liten tvååring som trotsar och skriker högt om man inte fixar på tre sekunder det som hon vill ha gjort, ja då blir man lite less och önskar att man hade ett storpack öronproppar att tillgå.
Jag har så förbannat ont i halsen och jag hör väldigt dåligt på öronen. för att inte tala om ögonen och dess rinnighet. Samtidigt passar de på att svida som syraträffat hudområde. Febern hålls undan med kontinuitet i panodilintaget och jag bara längtar tills klockan är sju eller möjligen halv åtta så jag får gå och lägga mig med ungarna.
Jag har så ont i halsen att det gör ont när jag andas genom den. Kanske skulle gå till doktorn och ta en titt på halsflussprovet. Möjligt att det skulle visa positivt. I morgon är det måndag, får ta tag i det då.
Nu tänker jag bara fortsätta ligga här och tycka synd om mig själv.
På återskrivelse!
//Christelle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar