Inte nu för att jag har som tanke att dö inom kort. Det vore ju förjäkla tråkigt. Men likväl kan det vara juste mot mina nära och kära att göra klart för dom hur det kan bli så slipper dom fundera stenhårt på den biten. Jag menar om det nu skulle hända så där hux flux när man hoppar på bussen eller något. Förmodligen blir det så om jag hoppar PÅ bussen. Men om jag sitter i den och den får för sig att ta en annan riktning än vad som förutspåtts.
Ja hur det nu än är så är det gjort. Vita arkivet hos fonus. Knasigt att fundera över hur man vill ha sin begravning. Jag bryr mig ju egentligen inte. Jag har i alla fall valt jag inte vill kremeras. Varför jag inte vill det vet jag faktiskt inte. Men det gör himla ont i magen när jag tänker på kremering. Det känns inte lika hårt att tänka på att ligga död i en papplåda iklädd något lätt och luftig med coola mönster på.
Spela roland. Det är i alla fall sista chansen för mig att visa vad jag vill så jag tog i och vräkte på med enkelhet, lättsamhet och gulaschsoppa ala S.
Som sagt, nu tänker jag inte dö ännu på ett tag. Tänkte vänta med att dö till mina barn är gamla och mina barnbarns barn fått barn. Samt att jag tänkte passa på att hinna leva lite mer när jag nu ändå har fått ett liv.
// Christelle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar