Romantisera det som vart...

Jag samtalade med en person i dag om det som vart. Hur man accepterar nuet och går vidare i livet med erfarenheter som avslutade kapitel
Jag är inte så bra på att avsluta saker och ting har jag märkt. Tanken lever kvar i det som var och romantiserar det som bara sjutton. Det var så bra när jag gjorde det och tänk.. När jag gjorde det där så var det ännu bättre. Snacka om att jag borde återuppta det osv osv. Mina tankar tar den vändan då och då och snacka om vad snopen jag blir när jag upptäcker att det finns en anledning till att jag faktiskt avslutade just det göromålet som jag dessa dagar romantiserar
Snacka om att inte leva i nuet.
Det var som när jag fick för mig att flytta tillbaka till norrland igen. När jag äntligen kommit därifrån och hade en rätt så rolig grej på gång. Nä! Då får jag för mig att norrland är det enda gällande och flyttar därefter tillbaka dit. För att efter två veckor inse att hjärnan spelade mig ett romantiskt spratt och att jag faktiskt, absolut INTE vill bo där.

Måste bli bättre på att tänka realistiskt!
//Christelle