Lyckliga ungar

Mina ungar älskar att dansa.
I går var det fest för min förstfödda. Dom hade fest på skolan. En av maskeradslag. Hon var så lycklig att hon äntligen skulle gå på en egen fest. Med stora, längtande ögon, har hon stått och tittat på när jag tidigare hjälpt de två större grabbarna att göra sig iordning inför diverse festligheter och i går var det alltså hennes tur att göra det samma. Den stora frågan var vad hon skulle klä ut sig till. Timmen innan visste hon fortfarande inte vad hon skulle vara. Hon valde mellan hockeyspelare, rockbebis, punkare och sjörövare.
Det blev sjörövare. Jag hade ingen kamera så jag kunde föreviga utstyrseln men jag skall tigga till mig en bild av en annan mamma som fanns på plats med kameran i högsta hugg.
Hur som haver var det dans. Blinkande lampor, dansvänlig musik, godsaker av flera de slag. En hejdundrandes fest helt enkelt.
Dottern var så lycklig, hoppade runt, dansade med häxor, djävular, dödskallar och ja allt läskigt man bara kan tänka sig.
Efter en stund kom min son dit med sin pappa. Dom skulle hämta upp dottern för att senare åka upp till Stockholm .
Han fick vara med under den sista halvtimmen av festen. Det fanns godis, poppcorn, chips och en massa annat mums mums. Snabbt som sjutton stoppade han i sig lite för att strax därefter ställa sig på dansgolvet och utföra några justa moves. Han älskar att dansa. Det är så roligt att titta på honom. Jag kom på det inte allt för länge sedan att gossen har ju talang
Han lyssnar verkligen in musiken, gör rörelser efter musikens berättelser. Det är otroligt imponerande att se en gosse, fem år ung stå på dansgolvet och utföra rörelser med en sådan känsla, koncentration och framförallt medvetenhet.
Det blir nog något av honom på den fronten. Skall sätta honom i dansskola för jag tror det kan bli bra. Det är inget jag säger bara för att jag är mamma men gossen har rejält med koll när det kommer till att röra sig till musik. Coolt är det, riktigt coolt.