Utanför...

Då har jag kommit mig ut genom dörren hemma. Det tack vare farmorn och farfarn som tog sig an den lilla febriga.

I skrivandets stund sitter jag vid ett bord i fiket på universitetet Jag väntar på mina kurspolare som snart kommer instormandes med två dagars arbetsuppgifter som jag skall hinna ta till mig under kommande förmiddag.

Jag glömde telefonen hemma, på rumsbordet förmodar jag. Man känner sig inte riktigt hel när man inte har mobilen med sig. Jag vet sedan tidigare när jag vart hemma med vår lilla dotter och min sambo glömt sin mobil hemma. Att aldrig annars ringer det så mycket som just dessa dagar då detta händer. Hemska saker och ett jädrans I-landsproblem.

Vi har iaf ett väldans mysigt café här på universitetet Många dagars häng kommer helt klart att äga rum här.

/Christelle